sunnuntai, 1. heinäkuu 2012

Uusi blogiosoite/new blogadress/ny bloggadress

http://theworldofbookswithme.blogspot.fi/

tiistai, 19. kesäkuu 2012

Om jag kunde drömma - Stephenie Meyer

Wooow!!! Seriöst! I flera år har det pratats om den har twilight-serien. Alla flickor i min ålder har älskat filmerna och allt som har med the twilight saga att göra. Men jag har varit ett undantag. Jag har aldrig sett filmerna eller läst någon av böckerna. Svårt att säga vad det egentligen beror på, kanske för att jag har tyckt att jag aldrig skulle gilla något som alla lissupissisar i skolan gillar. Helt fel! Så fel man bara kan ha! 
Boken handlar då om när Isabella Swan flyttar till den lilla staden Forks i Washington. Hon tror att hon kommer att hata stället, det bara regnar och det bor ju inga människor där. Men direkt första dagen träffar hon Edward Cullen som verkar avsky henne som pesten. Han fascinerar ändå henne, och hon blir intresserad av honom. Snart börjar de två tala allt oftare med varandra och Bella försöker lista ut vad det är som är så konstigt med Bella. Hon har sina misstankar och det visar sig att hon har rätt - Edward är vampyr. Det skrämmer henne ändå inte, och de två blir djupt förälskade. Men kan en människa vara ihop med en vampyr? Tänk om det blir farligt...
Alltså, jag har sagt det, och jag säger det igen. WOW! Det är en evighet sedan jag  blivit så här fast i en bok! Jag har läst nonstop hela dagen idag. Jag kan inte sluta. Och varje gång jag inte läser, snurrar mina tankar kvar i historien. Bella som person är ju helt härlig, och vad behöver man ens säga om Edward! Det är svårt att inte tänka på huvudpersonerna som sådana som de ser ut i filmen. Bilder har jag ju nog ändå sett. En helt fantastisk kärlekshiatoria. Så intensiv och omöjlig. Helt fantastisk. Underbar. Medryckande. Sitter redan med andra delen påbörjad bredvid mig. Jag kan inte göra något annat än läsa... Knappt att jag får det här inlägget skrivet. Nu måste jag fortsätta...

tiistai, 19. kesäkuu 2012

Ser mitt huvud tjockt ut i den här? - Randa Abdel-Fattah

Boken handlar om 16-åriga Amal. Amal är en muslimsk flicka i Australien som bestämmer sig för att börja bära slöja. I hennes snobbiga skola tittar alla långt på henne och hon blir emellertid retad. Hon försöker att inte bry sig om andras tankar, men det är svårt. Speciellt när en viss person inte talar med henne. Med hjälp av vännerna och föräldrarna lär hon sig att stolt bära sin slöja och ta emot allt som följer med. I slutet av boken har hon växt som människa. 
En annorlunda, men mycket bra bok! Jag har mycket att säga om den här. För det första. Varför heter boken "ser mitt huvud tjockt ut i den här"? Hon undrar inte en endaste gång under berättelsens lopp om hennes huvud ser tjockt ut i slöja. Jag tycker att boken skulle ha förtjänat en mycket bättre titel! Sedan kritiserar jag flickan på framsidan. Framsidebilder som inte stämmer ihop med berättelsen stör mig helt jättemycket! Flickan på pärmen här är mörk och har mörka ögon, alltså en helt typisk arab. Men i boken sägs det att Amal har blåa ögon och blont hår! Det är ju hela meningen, att hon inte ser arabisk ut! Innehållet sedan. Jag gillar att författaren har skrivit i jag-stil, det ger mycket mer samhörighet med Amal. Amal som person är lätt att följa med, man förstår hennes känslor. Jag älskar relationen mellan Amal och sina föräldrar, vem skulle inte vilja ha det sådär! Alla hennes vänner är fina personligheter och intressanta. Boken tar upp så många olika problem på ett fint sätt. Man lär sig förstå islam mer och det muslimska levnadssättet. Det är fint att en flicka som Amal faktiskt är religiös! Jag gillade verkligen hur hon och mrs Vaselli började komma överens och hur bra det blev med Leila och hennes familj till slut. Det som jag inte riktigt gillade var hela Adam-saken. Hon visade ju öppet att hon var kär i Adam, men förnekade det sedan. Det verkade nog som att hon var kär i honom. Det skulle finnas en massa att säga om boken, men jag tror att jag slutar här :)

tiistai, 19. kesäkuu 2012

Måste Jennie välja? - Caroline B. Cooney

Tredje och sista delen i Jennie-berättelsen. Jennie/Janie bor nu hos de föräldrar hon levt nästan hela sitt liv med. Är det rätt beslut? Reeve har börjat college i Boston. Han jobbar dxtra på en radiostation och börjar i misstag berätta hela Jennies historia åt alla lyssnare. Han kan inte sluta, fastän han vet hur hemskt det skulle vara om Jennie skulle få reda på det. En dag får hon reda på vad han har gjort och blir förtvivlad. Kommer hon att kunna förlåta honom? Dessutom kommer det fram var Hannah är...
Det känns som om jag inte kan skriva längre. Alla mina inlägg blir helt katastrofala! Det här var då sista delen. Det som jag först kommer att tänka på är att andra och tredje delen borde byta namn! Det känns helt omvänt. Boken var liknande som de andra två, helt bra, men allt blev lite på hälft. Jag gillade Jennie som person och förstod Reeve. Älskade familjen Spring och Brian! Bra fiilis blev det av serien ändå. 

sunnuntai, 17. kesäkuu 2012

Vad hände med Jennie? Caroline B. Cooney

Andra delen i berättelsen om Jennie. Jennie har nu fått reda på vem som är hennes riktiga föräldrar. De förväntar sig direkt att hon ska flytta till dem, och Jennie flyttar motvilligt dit. Hon försöker älska sina nya föräldrar och familj, men det är svårt. Kommer hon att vänja sig?
Svårt att skriva något... Helt okej serie, lite konstig och så. Bra idé, men lite dålit kanske skrivet. Jahh :) äh, ger upp, det här blev ju dåligt...